Kyrkebyskolan 8b teknik 8:an 2020


T8:n blogg och vad inte


Vi, 8B från Kyrkebyskolan har efter en uttagningstävling kommit med i T8
(teknikåttan). Vi var en av de sex klasserna i region värmland som får delta.
Men det är inte konstigt att en klass från Kyrkebyskolan kvalificerade.
Förra året gick en klass vidare och vann designpriset. Så vi bör klara det
utmärkt.För vi har ganska bra förutsättningar både i tid, kunskap och material.
Vi hade delat in oss i 3 grupper, en för varje uppgift. Men tyvärr på grund av
omständigheterna har tävlingen ändrats. Vi är nu med i rikstävlingen och micro
bit delen är inställd, vilket är synd för vi skulle ha krossat de andra tävlande
klasserna. Men vi har fortfarande två uppgifter kvar.


Separera metallkulorna från resten av kulorna
Vi i klassen har redan kommit på 3 sätt att separera metallkulorna; magnetism,
densitet och vikt. Vi har testat att släppa kulorna i vatten, plast och trä kulorna
hade lägre densitet än vattnet så de flöt. Medans metallkulorna på andra sidan
hade högre densitet och sjönk. Metall kulorna är också cirka 10 ggr tyngre än de
andra kulorna. Vi kan använda någon form av bräda där en sida är tyngre så att
de lättar kulorna åker ner på den förtyngda sidan. När en metallkula kommer är
den tyngre än den sidan av brädan med extra tyngd och väga ner den andra sidan
av brädan typ som en gungbräda eller något liknande.Sedan har vi i klassen testat
med magneter, både svaga och starka.Eftersom kulorna är gjorda av metall är det
naturligtvis magnetiska. Vilken av sätten vi i klassen kommer välja beror på om vi
får fler förslag på hur man kan separera metallkulorna från resten av kulorna och
hur mycket plats de olika förslagen tar. Vi har en begränsad yta att jobba på och
om vi behöver ha jättemycket plats åt att separera plastkulorna och de
komposterbara kulorna kommer vatten iden att förmodligen skrotas.
Då vi skulle behöva plats åt en behållare med vatten, men vi får se hur
vi kommer att lösa problemen när vi kommer dit.  


















Lite mer om densitet



Så här har vi en sak som kunde funkat men i slutet valde vi att inte använda denna
metoden. Densitet är hur mycket massa en specifik volym av ett ämne har. Vi hade
tänkt använda densitet på de olika ämnena till vår fördel. Vi tänkte att på att
beroende på vilken densitet ett ämne har kan det flyta eller sjunka i vissa vätskor.
Så några underbara och smarta individer i våran klass tog på sig jobbet att räkna
ut densiteten.
komposterbar kula:0.642g/cm3
plastkula: 0.866g/cm3
Jag vill tacka en av dessa underbara och smarta individer som lånade ut siffrorna, så tack.
Iden var att vi skulle hitta en vätska med en densitet mellan plastkulans
och träkulans densitet. Så att plastkulorna sjönk och de komposterbara kulorna
flöt.Visst låter det så långt som en bra idé. Det enda problemet som jag uppfattade
var att det här skulle inte vara den optimala lösningen i verkligheten. Vi vill att
man skulle kunna ta inspiration och vissa delar ur våran sopsortering maskin och
konvertera den till verkliga livet. Det är därför vi har valt att utesluta denna idén.

Ready, set, GO!!!


Hur ska vi transportera de olika kulorna från plaströret genom en bana
till sina individuellt märkta behållare. Starten är ju att kulorna kommer
ut ur röret, vi har tänkt att i början har vi ett hjul med hål 9 hål som drivs
av en motor. Röret har en viss lutning så att kulorna landar i hålen.

En chockade fail


Så det här försöket gick inte så bra som vi hade hoppats.
Någon hade iden att använda statisk elektricitet för att separera plasten
från resten av kulorna. För att om vi ska vara helt ärliga är det svåraste att
separera träkulorna och plastkulorna. så testade att använda statisk elektricitet.
Vi testade med en van de graaff generator, men det gick inte bra. Så vi testade
att lägga en laddad plåt bredvid testbanan och framför, men det var också förgäves.
Den största framgången detta experimentet gav var att hålla några elever roade,
men att använd statisk elektricitet var inget som kunde hjälpa oss på vägen
till våran färdiga sopsorterings maskin.      

Vi testade även att med hjälp av luft fördela trä och plastkulan,
i hopp om att de skulle påverka olika av luften och åka i olika rännor.
Men vikten var för lika så det blev ingen större skillnad. Därför kom vi
på att om man lägger träkulan i vatten/blötlägger den så kanske det blir
större vikt skillnad jämfört med plastkulan, och på så sätt blir det lättare
att sortera upp kulorna, men det återstår att se.

Liten update om starten


Så idén om ett hjul i början går framåt. Vi har fått in den i en ställning.
Själva ställningen är svart och enligt oss stilren. Hjulet sitter hårt fast
och är redo för att användas. Det kommer bli en succe!   


 Colors of the wind

Har ni nån gång sett filmen Pocahontas? I den filmen sjunger hon en sång med
ska slösa på vår budget. Men “the wind” har fortfarande en stor chans att bli
titeln colors of the wind och den titeln förklarar ungefär vad vi har gjort denna
vecka med sorterings strategier.Dock tror jag att en utav dem inte kommer bli av.
Vi kan nog inte använda en färgsensor på grund av ekonomiska skäl, då vi inte
använd i den slutgiltiga. Det enda som som jag tänker spoila är att vi använder
en varmluftspistol och ett sätt att få kulorna att rulla olika snabbt. Ingen tycker
om en som spoilar filmen innan man ser den, så jag antar att det är samma
princip med en sopsortering maskin.


Hjulet på maskinen går runt, runt, runt



Vi gör stora framsteg på starten, vilket är bra.
Men för att vara helt ärlig tror jag inte att vi skulle ha en så avancerad
start om det inte funnits ett designpris som står på spel. Och tro mig när jag
säger att vi vill ha priset. Så vi lägger ner mycket tid och tanke på starten. Så vi
vill att allt ska fungera som en väloljad maskin även då vi inte använder någon
olja såvitt jag vet. Hjulet snurrade i början med bara en lego-motor men
den var för snabb och kullorna pressades mellan hjulet och röret vilket gjorde
att den stoppade hjulet och sköts iväg som ett löv i vårvinden.
så vi lagg till kugghjul så att den skulle snurra långsammare, men nu är
problemet att vi har svårt att räkna ut hur många grader det första
kugghjulet ska snurra varje gång för att själva hjulet ska snurra 40o.
Den ska snurra 40o varje gång då ett runt hjul är 360o och vi har 9 kulor
som ska in i röret. 360/9=40. Problemet med kulorna som pressades
mellan hjulet och röret löstes genom att göra lutningen på röret brantare.   




En väte och två syre är oanvändbart


Vi kommer närmare slut datumet och just nu är vi typ i en stilla zon 

p,g,a få lektioner. Men det har inte stoppat några tappra själar att jobba på med ett projekt. Nu kanske någon undrar vad detta har med vattens värdelöshet. Projektet de jobbar på behövde i början av utvecklingsstadiet. Men eftersom man måste blöta kulorna i maskinen och inte före (som vi ville), så vi valde att säga “Game On”. Och så började våran kamp mot reglerna. Sedan vid typ hälften av sorterings delen var klar upptäckte vi att vatten/H2O är helt värdelöst och att det inte behövde vatten. Så vi tog ett steg tillbaka och två fram, sedan ett steg tillbaka och fyra fram. Så +4 fram.



Hjulet får en makeover


Vad saknar hjulet? En matchande kulör med ställningen den sitter i.

Svart och gult är den senaste trenden inom sopsortering maskiner.

Och det är inte som de flesta svartgula designer. Jag trodde att det skulle vara svart bakgrund med gula detaljer, men nej det är tvärtom. En gul bakgrund med svarta ränder den kommer se ut som en humla. 




Elekro on/off eller?



Vad är coolare än en vanlig magnet? En elektromagnet.
Vi hade sån tur att vi har precis börjat läsa på fysiken
om elektromagneter och dem kan sättas på och av.
Vår är en spole som får så mycket energi att den blir till en magnet.
Sedan när metallkulorna kommer fastnar dem. Vi får av dem och
in i en burk genom att det hänger sladdar över
och när metallkulorna nuddar både elektromagneten och sladdarna
kortsluts det och kulorna faller ner i burken. Så vi kanske kan
använda elektromagneter men vad händer om det inte funkar?
Då har vi en backup plan. Dock är det bara en prototyp.
Jag vet inte exakt hur den funkar och ingen är här som riktigt
kan förklara det för mig. Från vad jag förstått är det en vanlig
magnet som drar till sig kulorna. Sedan använder vi en motor
för att få en legobit att rotera och trycka av kulorna från magneten
ner i en burk med märkningen metall. 



      









Tape Wars: Return Of The Inner Child



Föreställ dig ett helt vanligt klassrum. Plötsligt ett rullband
kastas från ingenstans och efter 5 sekunder är det ett krig med fäktning,
folk som står på bord och någon som gömmer sig. Det är så ideer kommer
till när man lämnar några ensamma en lite för lång stund. Jag själv
vet inte om det är en effektiv taktik då jag flydde till det andra
klassrummet men baserat på vad jag fått reda på var det en intressant
team-bonding experience (förlåt för svengelskan men jag kommer inte
på någon bra svensk översättning). Och delen av projektet de jobbat
på som är en form av pedistal som vår elektromagnet står på så att
vi får lite höjd när kulorna kommer i ett rör. Om fäktningen och
kastningen av sudd hjälpte vet jag inte. Så metoden får en 4/10,
för jobbet gjort antar jag?


Hur finner man bra bilder?



Det är en fråga som jag vet väldigt lite om. Som tur
är det inte jag som är chef över dekoration och design.
Men jag hjälpte lite till med vad man kunde söka på. Vårt team av
kreativa själar utvalde någon som tog hand om arbetet. Våra behållare
är metallburkar med etiketter på. Etiketterna fick hummel-behandlingen
och visar saker som man brukar kompostera som kaviartuber,
flaskor och vad inte. Som du kan se någonstans runt här ↓→. 
     





Tidshantering och oväntade ändringar.



Vad händer när man är borta en halvtimme från projektet?
Det kan några av oss svara på. Vår klass är väldigt produktivt
(iallafall vissa delar), så när man är borta kan ideer ha ändrats och kaos
har skapats. Till exempel fick behållarna hummel-märkningen. I hjulet
vid starten har hålen blivit djupare och fått bomull eller något liknande
i sig som är stötdämpande men det ledde till problemet att substansen inte
ville stanna i hjulets gropar/hål utan åker ur dem och hamnar där kulorna ska
åka. Sedan testade de med elektromagneten och vi har problem på den
fronten så vi ska testa med backupen vid nästa tillfälle. Allt detta hände
på cirka 30 minuter, så vår produktivitet är hög. Jag tror att det är på
grund av två anledningar; vi är vid slutet av den givna tiden och vi har
nu funnit vad vi är bäst på så vi kan arbeta effektivare.





Maskinen som helhet



Vi har nämnt delarna för sig själva, men hur kommer det vara ihopsatt?
Först och främst kommer inte alla delar vara ihopsatta. Det skulle vara
krångligt, svårt att se och svårt att få till då det var byggt separat. Allt
kommer dock stå på en plywoodskiva och ha samma form av design.
Först stoppas kulorna in i röret sedan får en motor ett hjul att snurra.
Hjulet är cirka 205 mm i diameter och hålen är stora nog att kulorna inte
åker ur eller kläms mellan hjulet och röret. Hjulet snurrar 40o varje gång
och sitter fast i en lego-ställning som är 345 mm och hjulets mitt sitter ungefär
vid 160 mm höjd. Kulorna kommer in i hålen på hjulet, där bomull dämpar
fallet och sedan ner i ett rör. Röret är gjort av kartongmaterial och är cirka
260 mm och efter 160 mm finns ett hål (20 mm i diameter) på höger sida.
Vid hålet står en elektromagnet/ en vanlig magnet med någon form av
avhuggning- maskin som ska sortera bort metallkulorna från resten av
kulorna. Sedan kommer delen som jag skulle vilja kalla vingen på maskinen.
Det är ett böjbart plaströr (30 mm i diameter), som är samma färg som vingar
på humlor (kanske lite mörkare). Röret hålls fast av ställningar (130 mm eller
100 mm) av lego som sitter i plywooden med häftmassa. Röret måste vara över
starten på det bruna vid bilden nedan, annars stoppar kulorna och vi kan inte
sortera vidare, så vi har skaffat en tratt. Den bruna plattan har en vinkel på
ganska exakt 10o. Sedan med hjälp av en varmluftspistol som är i en låda för
att förhindra att den ramlar och vikten av kulorna sorterar vi de sista
kulorna. Eftersom trä är tyngre åker den längre medans plasten åker
bara förbi och inte påverkas mycket av varmluftspistolen. Se självgjord
bild nedan ⬇️ för lite mer av en beskrivning.    




(Märks det att jag inte är kvalificerad för dekoration och design teamet)





Ritning av lådan som håller varmluftspistolen.






Material



Nu är frågan vad som behövs till en sopsortering maskin. Här är en lista på
vad vi använder
  • 1 Plywoodskiva som underlag (920mm x 1220mm)
  • 1 Böjbart plaströr 1052,43353895 mm lång, 30mm i diameter
  • 1 Varmluftspistol (kan eventuellt funka utan)
  • 1 Låda som varmluftspistolen ska vara i.(Plywood)
  • 1 Platå av trä som varmluftspistolen ska stå på
  • Stor mängd med lego
  • 1 Styrenhet (mindstorms lego)
  • Sladdar som går mellan styrenheten och motorn
  • 1 Lego Motor
  • 1 plaströr som T8:an skicka
  • Kulor som T8:an skicka (3 plast, 3 trä, 3 metall)
  • 1 Elektromagnet
  • 3 behållare
  • 1 Halv rör av kartong (255mm lång), och efter 160mm finns ett hål,
(20mm diameter)


  • bomull
  • Ett hjul sågad av en MDF-skiva (205 mm i diameter) hjulet har 9 hål med
lika lång mellanrum (10 mm djup)


  • Upphöjnings material så att allt hamnar i rätt höjd (vi använde trä men ni får
använda vad ni tycker funkar bäst) 


  • minibrandsläckare (riktig eller fake säger jag inte)
  • platta (förmodligen MDF) 500mm x 320mm rundad vinkel 100mm ungefär
halvvägs. komposterbara kulorna kommer ut vid 70-140mm och plastkulorna
kommer ut vid 160-200mm sett från kanten av sista stationen.


Vad hände? Hur?  Varför?



Så du har lyckats att ta dig igenom hela bloggen, gratulationer från
8B Kyrkebyskolan 👍, ha en virtuell kaka🍪.
Men tanken med detta stycke är inte att skriva om detta.
Minns du hur jag skrev i En väte och två syre är oanvändbart
“ett steg tillbaka och två fram, sedan ett steg tillbaka och fyra fram. Så +4 fram.”
Jag vet inte om vi gått plus eller minus, men någon väg har vi gått. Låt mig
förklara. Vi står här på inlämningsdagen och de flesta utav
oss är ganska stressade. Så allt testas för att se att det funkar och det
är finjusteringar dit och nödsituationen andra vägen, så gemytligt kaos.
Så när allt har testats och det mesta funkar under kontroll så testar vi
med några kulor, no big deal. Grejen är att det typ blev en stor deal. 
Plastkulorna åker rätt och de komposterbara kulorna åker också rätt.
Nu kanske du tänker är det inte det den ska göra?
Då svarar jag ja, men vi torkade också nymålade bitar med varmluftspistolen.
Förstår du vad som har hänt?
Varmlufts -delen som vissa av oss (inklusive derat vår bloggare) har
spenderat veckor att designa och bygga, behöver inte sin huvuddelen.
Jag vet inte hur teamet känner om detta, jag vet bara att jag har blandade känslor.
Jag är arg att jag har spenderat så många minuter som jag aldrig kommer
få tillbaks på något som inte ens behöver sin huvuddel.
Jag är också glad att det kommer funka även om tekniken strular
(jag tror vi kommer få 10 poäng på den delen). Så teorin om varför det
går är att kulorna har olika stuts höjder och därför så åker
dem olika långt. Men efter lite diskussion har vi beslutat att vi ska använda
varmluftspistolen fast på en lägre inställning.
Dels för att annars skulle vi inte behöva våran brandsläckare, dels för att vi
spenderat så mycket tid och energi på stationen och dels för att vi kan.
Och dels eftersom de som inte orkar läsa hela vägen hit ner kommer aldrig
veta att varmluftspistolen behövs inte (men det är nog bara jag som tänker så). 

   

Vad är en bra klass?


En fråga som kan betyda många saker för olika personer. Är det den 

klass som presterar bäst akademiskt, är det den klass som vinner allt 

eller är det den klass som har de snällaste eleverna. 

För mig är en bra klass 8B. Och denna tävling har nog påmint flera 

personer om det. Alla kanske inte jobbade 110% hela tiden men det är 

nästintill omöjligt att få cirka 25 personer att jobba effektivt så ofta. 

Idag, inlämningsdagen har vi visat vad vi går för. Vissa av oss har jobbat 

5 timmar och 10 minuter med detta .Vilket är typ en av de få saker som 

är sämre, vi skjuter upp saker till sista minuten. vi jobbade även på
raster, inte för att lärarna krävde att vi måste bli klara utan för att vi ville
(vissa stannade även kvar efter våra lektioner var klara). 
Om inte det visar engagemang vet jag inte vad gör. Vi gjorde små detaljer
som inte behövdes men gjorde bygget intressant. Till exempel vår mini
brandsläckare vid varmluftspistolen om den mot förmodan skulle sätta
eld på något. När vi filmade i början gick det inte perfekt, batterierna tog
slut och hjulet stoppade upp.
När det hände låt vi inte bara en person fixa det och resten gå på rast.
Folk stannade frivilligt och hjälpte till. Vi kollade på sorteringen när
resten filma. När väl vi fick till varvet kunde man se leendet krypa fram
på de som var kvar och sprida sig som covid 19 (förlåt för referensen till
det förfärliga som händer i världen, men det var det först som kom upp).
Så nu har vi sopsorteringen gjord där alla kulor kom rätt och en färdig 
blogg, så tack för att just du läste.  


     



Kommentarer

Martin sa…
Jag kan inte se bilderna. Det verkar som om de är länkade till ett googledrive konto som kräver behörighet.